Kovou

http://vids.myspace.com/index.cfm?fuseaction=vids.individual&videoid=33992649

Jag, Iris och Gino :D

Mamma kom hem till mig runt 1 och hon fick en konstig känsla. Hon sa det till mig: "meli, jag vet inte men jag har en konstig känsla. Jag känner att din cross finns här i närheten". Jag tänkte för mig själv att man kanske bör lita på mammas känsla. Men som alltid man ignorerar känslan. Jag hade ändå bråttom med att lämna Willie. Jouni, jag och Willie drog till mormor och då fick jag ett sms från mamma "Ring mig nu!". Hjärtat dunkade och jag trodde att det hade hänt henne ngt. När hon svarar så berättar hon att hon hade rätt, min cross var där. Hon gick fram till killen som satt på min cross och det hon beskrev om hans utseende var exakt samma sak som willie beskrev det. Hon var helt andfådd och hade bett denhär killen att kliva av crossen, hon försökte springa till honom för att ta fast honom men han nonchalerade henne och drog därifrån. Mamma sa att det var en typisk svartskalle med mörka jeans och en svart tunn everest jacka. Jag och Jouni sprang till bussen, jag ringde polisen men de gjorde inget. Vi tog bussen och gick hem för att byta om. Sedan drog jag, Jouni och Kevin ut för att leta efter den jäveln. Tiden gick och vi fann ingenting.

Nu, för en timma sedan. Då kom jag och Jouni hem, efter att vi satte upp lappar på varje träd om min förvunna cross. Vi skulle precis sätta oss för att äta, och då hör vi att crossen körde förbi. Jag fick panik och ropade på Kevin att vi måste dra snabbt. Så alla stack ut och vi letade, jag hörde den men jag visste inte vart crossjäveln var! Jag blev bara ännu mer förbannad. Vi tappade tålamodet och stack hem, nu sitter vi här förberedda ifall han dyker upp igen. Imorgon ska jag och mamma till polisen, för han ville prata med oss och få lite mer information. Jag vill att han hjälper mig, för jag har offrat så mycket för att kunna skaffa dendär crossen och Jouni gav mig den på min 20 årsdag vilket gör den ännu mer speciell. Ingen får ta ngt ifrån mig, det som är mitt, det som jag äger och det jag förtjänar ska alla jävlar ge faaan i! Blatten som sitter på min cross just nu vet absolut inte vad som väntar honom!

Din jävla blattejävel, du bör be för morgondagen!

Allting för en pepsi!

Jag och kusinen skulle bara till kiosken som ligger 5 min från lägenheten och jag ville passa på att ta crossen med mig. Vi åkte dit och jag bad kusinen stanna och vakna den. Lite längre fram ser jag två killar i 15-16 års åldern som var påväg till gården. Jag gick in och det gick inte ens 2 sek. Bosktavligt talat, 2 sekunder! Min kusin springer in i kiosken och ropar på mig MELI MELI DE TÄNKER TA DEN!! Jag släpper pepsin och springer ut, då ser jag att en av killarna tog crossen och körde iväg. Jag försökte springa ikapp, det var inte ens 2 meters avstånd från crossen och killen hann köra iväg. Andra killen stod bara där och jag tog honom mot betong väggen och frågade vem fan det var och varför ihelvete han tog min cross. Han bad mig att lugna ner mig själv och ringa polisen istället, jag ringde och de kom. Min kusin berättade att killen som tog min cross hotade honom med en pistol riktad mot pannan. Min kusin blev rädd och sprang då in för att hämta mig. Fan för de som tar saker som inte är deras. Hur fan måste de känna sig, samvetet?! Hur känns det att sitta på en stulen cross, efter att ha hotat en liten kille med en pistol riktad mot pannan! Jävla horturk jävel! Jag lovar att när jag ser dig din jävla fitta då är det fan bäst för dig att du fan springer iväg, för den dagen då du träffar oss det kommer att vara den värsta dagen i ditt liv!

- El cielo esta negro y no veo el sol.

Jag vet inte varför jag känner som jag gör just nu. Jag vill bara få bort känslan, om man bara kunde ta ut klumpen av smärta från magen och sätta eld på den. Vet inte om jag gör fel att jag bara låter det ske, att jag låter det utvecklas, att jag låter det bli en vana. Mitt liv ska egentligen inte se ut såhär efter all press jag har fått bära på mina axlar, jag kan bättre. Jag förtjänar bättre, en man sa alltid "gräset är inte grönare på andra sidan". Jag tog reda på det, och det är den. Mycket mycket grönare.

Okunnighet, lathet, lögner och bortförklaringar är vad jag har fått gå igenom under de senaste månaderna. När ska man sätta stopp, när är det för mycket, har det redan gått över gränsen? Det känns som det. Jag har alltid haft svårt med att lita på människor, och när man väl börjar då är det alltid så att man tappar tilliten såsmåningom och förtroendet för någon försvinner helt. De utnyttjar det för sina egna handlingar. Vad är meningen med att lita på någon, när man ändå kommer att tappa tilliten? Jag har trott på en människa, att han kan bara om han vill förbättra sin situation. Jag förstår inte, han försöker inte ens, sen misslyckas han och vill ha en ny chans. Om och om och om igen. Varför ge en människa falska förhoppningar om att det ska bli bättre när förtroendet och tryggheten redan är borta. Det är ingenting att leka med. Någon dag kommer du att vakna ensam, ta vara på det du har bredvid dig nu, för jag tror på dig men det betyder inte att du får leka med mitt förtroende för dig och tilliten. För en dag kommer jag inte finnas mer för din del.

Jag ska nog dra mig till soffan snart och kolla om det finns något bra att se. Imorgon blir det en lång och tråkig dag, blääää!

- Längtar tills mi oso kommer hem! (L)

- Vet iaf att jag klarar mig alltid! Vi två föralltid!

Igår var jag och Jouni hos hyresbostäder för att skaffa en nyckel till cykelrummet och det visade sig att vikarien gav oss fel nyckel, nämligen en lägenhetsnyckel! FAIL! Så idag fick vi gå tillbaka för att få den rätta nyckeln och för att få ett nytt hyresavi. Efter det åkte vi direkt till skatteverket, för fjärde gången. De har fortfarande inte tagit bort min gamla adress, och jag har fått flera påminelser och inkasso krav p.g.a detta. Jag ringde till varje myndighet för att förklara problemet. Det löste sig. Efter skatteverket åkte vi till stan där mötte vi mamma, magen har vuxit så mycket och var tvungen att känna på den. Lillebror, tihi längtar så!

Vi gick runt och mamma köpte ny tröja och leggins för att de andra trycker in magen och det kan skada lillebror. Efter det så gick vi förbi Hageby centrum, och där köpte vi några saker till middagen. Vi lagade en sån god mat! Gaash, åt som en gris. Kött, skinka, ris, potatissallad med hemlagad majonäs, isbergssallad med citron och sist hallontårta. Skitgott!

Efter den trevliga stunden så följde jag med mamma till bussen, och imorgon åker hon till Sundsvall. Nästa helg kommer Gino, Willie och Cribba. Fan va kul vi ska ha! Äntligen kommer Gino, jag har inte sett honom på skitlänge. Fan vad jag ska krama ihjäl min tjockis! Längtar!

Några saker som jag har köpt, under 1000 lappen:



Nu ska jag gå och hänga upp tvätten

Jag vaknade av ett sms från mamma, hon var påväg till barnmorskan efter ryggsmärta. Klockan var då 9 och det lät lite allvarligt när hon började förklara hur pass ont det gjorde. Jag och Jouni klev upp och gav oss till stan, där mötte vi mamma och det var ingen bra nyhet efter besöket hos barnmorskan. Så nu får hon verkligen ta det lungt.
Vi gick en runda i stan och både jag och mamma blev chockade över en sak. Appropå det jag skrev i inlägget innan, så är det just en sån tjej. Hon var skittaskig mot sin mamma och verkligen skällde ut henne framför alla i affären för att hon inte fick en jacka som hon ville ha. Hon hade redan värsta outfiten, morsan stod bara där och försökte lugna ner hennes dotter. Men tillslut så fick tjejen som hon ville, snacka om att behandla sin morsa som en jävla bankomat! Bortskämd jävla unge, men det är mammans fel också att inte stå på sig och lära sin dotter. Man skapar ju ett monster. Om min dotter eller son skulle göra så mot mig, UUUUF! Jag skulle inte ha sagt något, de får gärna få damp men inte mot mig. Visst ungen kommer säkert hota med att hoppa av skolan eller något annat. "Om du inte sätter in pengarna på mitt konto så kommer jag hoppa av skolan!", "jaha, trevligt" skulle jag ha sagt.
Jag har också varit en tonåring och fan vad jag är tacksam över att mina föräldrar uppfostrade mig annorlunda. Jag har sagt allt möjligt, att jag ska hoppa av, skolka, inte ta studenten osv. Jag har gått igenom allt möjligt, hemskt. Hustrumisshandel, barnmisshandel, alkolister, hot, självmordsförsök..you name it. Allt. Men jag har aldrig någonsin ursäktat mig med att "åh jag har det jobbigt hemma och pengar är allt som får mig att må bra". Mina föräldrar sa bara "jaha hoppa av då, ta dina grejer och där är dörren, glöm inte att skaffa ett jobb också." Men jag hoppade aldrig av för jag ville visa de att jag kunde bli bättre, självsäker, självständig, ansvarsfull och bara bli stark. Jag fick inte alls allt det jag pekade på, jag fick klara mig med 1200 per månad för att betala mobilräkningen, kläder, hygienartiklar, allt! 
Smaka på det riktiga livet, man ska ju inte ha föräldrarna som en inkomstkälla, ungen kommer ju aldrig kunna ta ansvar för sig själv och verkligen våga ge sig ut i det verkliga livet. Vad händer när mamman eller vem det nu är som är "bankomaten", att de dör helt enkelt. Hur blir det med människan som är besatt av någon annans pengar. Att man får och får och får, man uppskattar inte ett skit. Att man blir illabehandlad av sitt eget barn p.g.a pengar?! Ungarna fattar inte själva att de skadar sig själva, och att "bankomaten" kommer inte att leva för alltid. Hur ska de då göra? Om de lever själva i en lägenhet, betalar hyra, el, vatten, försäkring, internet, värme osv. Jobb, och då kan man fan inte klaga och säga upp sig från jobbet bara för att det är jobbigt. När man har bara sig själv kvar, det är nog då man vaknar till och förstår. De lever i en fantasivärld och behöver verkligen en wake up call! Hur kul är det, att mamman tvättar dina trosor när du är 21? Seriöst!

Stort grattis till Jouni som fyllde år igår och ett stort grattis till mormor som fyller år idag! Igår gick det absolut inte som jag hade planerat, jag fick aldrig mina pengar som skulle vara på kontot då. Allt rasade ner, men jag hade tålamoden att vänta till idag. Jag vaknade vid 9 och kollade på kontot om jag hade fått pengarna och det var halva summan av det jag brukar få. Jag blev rasande och kollade upp det, men det löste sig inte för den delen! Strunt samma, Jouni löste all krångel. Då kunde jag ta mina pengar för att handla mat, betala räkningarna och köpa Jounis presenter. Jag åkte in till stan själv, skit skönt. Lugn och ro, jag kunde gå och kolla på det JAG ville. Sen tog jag en sväng till systembolaget och köpte bl.a cider och baileys för att fira denna dag!

Jag tänkte på en sak för att jag fick en komplimang här om dagen, jag och en väninna pratade lite om tjejer som köper dyra saker. Det kan vara skor, kläder, smycken, inredning, senaste mobilen osv. Vissa kan gå i ett linne från H&M för 49kr och ser skitbra ut i det, men vissa tjejer måste köpa skitdyra kläder för att passa in. Men varför ska man passa in när man ska vara unik, vara utanför? Seriöst, varför köpa ett par jeans som kostar 2000 som man använder bara en gång och skor för 3000 bara för att de har den fina klacken, när man kan köpa samma kvalite för mindre pris. Värdesätter sig själv, bara för att vara coolare? "Synas mer"? Uppmärksamhet? Eller senaste mobilen för typ 6000 bara för att den är så fin....VA? Okej, då måste det finnas en del av dåligt självförtroende. Vissa måste ha SKITMYCKET smink för att se bra ut, och man är inte sig själv. Man blir en helt annan människa, falsk och tillgjord. Lägg inte ner en massa pengar bara för att bygga upp ditt självförtroende, acceptera dig själv och älska dig själv. Titta inte ner på andra för att du har de senaste sakerna, för du är precis som de utan sakerna som får dig att se tillgjord ut.

Jag sitter här i vardagsrummet och tittar då och då på Idol, jag vet faktist inte varför jag kollar på den skiten. Det finns nog inte så mycket att välja på tror jag, orkar inte byta kanal. Skitlat, i know soooo what!
Ticco mobbar Kovou, de skuttar runt och ger allt på varandra. Jouni sitter inne hos Kevin och spelar, eller snackar med någon av Kevins kompisar. I dont know.
Jag och Jouni åkte till house of pain i stan, det är så att Jouni fyller år den 8:e oktober och jag vill ge honom resten av sin tatuering. Den är inte klar, killen hade bra pris men Jouni har kontakter i Sthlm vilket betyder att han kan få kompispris, det får bli så att vi får åka till STHLM again!
Mormor fyller år den 9:e oktober, precis dagen efter! Hon har alltid velat ha en tatuering, så i år ska det äntligen hända. Hon blev ju så glad när jag frågade!
Idag fick vi pappren från Jounis chef, så vi har skickat iväg de till Thomas som har hand om lägenheterna i Vendelsö, jag hoppas att vi får flytta snart! Vi kan alltid flytta tillbaka till Norrköping igen, men det var inte vår tid just nu så vi måste tyvärr lämna denna underbara stad!
Jag funderar om jag ska sälja crossen, och spara pengarna till nästa sommar för att köpa något häftigare! Nä, nu ska jag kolla in vad grabbarna håller på med. De verkar ha skit kul där inne, de skrattar nonstop!! Heddå!