Kovou

Jag vaknade av ett sms från mamma, hon var påväg till barnmorskan efter ryggsmärta. Klockan var då 9 och det lät lite allvarligt när hon började förklara hur pass ont det gjorde. Jag och Jouni klev upp och gav oss till stan, där mötte vi mamma och det var ingen bra nyhet efter besöket hos barnmorskan. Så nu får hon verkligen ta det lungt.
Vi gick en runda i stan och både jag och mamma blev chockade över en sak. Appropå det jag skrev i inlägget innan, så är det just en sån tjej. Hon var skittaskig mot sin mamma och verkligen skällde ut henne framför alla i affären för att hon inte fick en jacka som hon ville ha. Hon hade redan värsta outfiten, morsan stod bara där och försökte lugna ner hennes dotter. Men tillslut så fick tjejen som hon ville, snacka om att behandla sin morsa som en jävla bankomat! Bortskämd jävla unge, men det är mammans fel också att inte stå på sig och lära sin dotter. Man skapar ju ett monster. Om min dotter eller son skulle göra så mot mig, UUUUF! Jag skulle inte ha sagt något, de får gärna få damp men inte mot mig. Visst ungen kommer säkert hota med att hoppa av skolan eller något annat. "Om du inte sätter in pengarna på mitt konto så kommer jag hoppa av skolan!", "jaha, trevligt" skulle jag ha sagt.
Jag har också varit en tonåring och fan vad jag är tacksam över att mina föräldrar uppfostrade mig annorlunda. Jag har sagt allt möjligt, att jag ska hoppa av, skolka, inte ta studenten osv. Jag har gått igenom allt möjligt, hemskt. Hustrumisshandel, barnmisshandel, alkolister, hot, självmordsförsök..you name it. Allt. Men jag har aldrig någonsin ursäktat mig med att "åh jag har det jobbigt hemma och pengar är allt som får mig att må bra". Mina föräldrar sa bara "jaha hoppa av då, ta dina grejer och där är dörren, glöm inte att skaffa ett jobb också." Men jag hoppade aldrig av för jag ville visa de att jag kunde bli bättre, självsäker, självständig, ansvarsfull och bara bli stark. Jag fick inte alls allt det jag pekade på, jag fick klara mig med 1200 per månad för att betala mobilräkningen, kläder, hygienartiklar, allt! 
Smaka på det riktiga livet, man ska ju inte ha föräldrarna som en inkomstkälla, ungen kommer ju aldrig kunna ta ansvar för sig själv och verkligen våga ge sig ut i det verkliga livet. Vad händer när mamman eller vem det nu är som är "bankomaten", att de dör helt enkelt. Hur blir det med människan som är besatt av någon annans pengar. Att man får och får och får, man uppskattar inte ett skit. Att man blir illabehandlad av sitt eget barn p.g.a pengar?! Ungarna fattar inte själva att de skadar sig själva, och att "bankomaten" kommer inte att leva för alltid. Hur ska de då göra? Om de lever själva i en lägenhet, betalar hyra, el, vatten, försäkring, internet, värme osv. Jobb, och då kan man fan inte klaga och säga upp sig från jobbet bara för att det är jobbigt. När man har bara sig själv kvar, det är nog då man vaknar till och förstår. De lever i en fantasivärld och behöver verkligen en wake up call! Hur kul är det, att mamman tvättar dina trosor när du är 21? Seriöst!