JAG VILL HA!!
FRÅN TOPSHOP, men de är tydligen slut!Övervunnit
Jag har kommit hem från en sjuk nice träning. Igår fick jag en wake up call, jag ville börja lära mig en massa stunts men problemet är att jag är en freak när det gäller balans. MEN idag då tog jag mig fan i kragen och begav mig ut för att testa tricksen som jag alltid velat göra. Jag sket i om jag skulle ramla för det är ju så man lär sig, då är det bara att hoppa upp på crossen igen och försöka tills man kan. Idag fixade jag det, äntligen! Snart ska jag göra en film som jag sedan ska lägga ut på youtube, soooo check it out. Snart ska jag kolla på några stunts sen ska jag vila för jag spände musklerna alldeles för mycket, antagligen p.g.a rädslan för att ramla.
Jouni var på arbetsförmedlingen och jag ville åka dit med crossen för att överaska honom. Haha, han blev skitglad! Vilken min hahaha! Påvägen dit blev jag jagad av två polisbilar, men vad tror de egentligen hur hade de tänkt stoppa mig? Jag kan ju köra vart som helst! Aja, men man såg att Jouni inte trodde på mig riktigt när jag berättade det. Vi åkte hem och satte oss ute på gården och då kommer en kille fram och sa direkt "ah du åkte i centrumet va? Du blev jagad av två polisbilar, de frågade om jag såg en svart liten mc. Jag sa bara att du åkte den andra vägen." Jouni blev skitchockad, "det är inte varje dag man har en tjej som du!" sa han. Jag träffade samma kille idag och han berättade att han har en KTM 125cc som han tränar FMX med. Hihi, måste köra med honom någon dag. Han håller mig uppdaterad om vart poliserna befinner sig, vart jag bör åka och inte åka. Skitskön kille!
Nä, nu losers måste jag dra. Heddå
Sjukt glad!
God morgon!
Efter att ha skrev mitt andra inlägg "DESPERAT" så fick jag ju en konstig känsla. Jag gick in i rummet och tände alla ljus som fanns, för att få en mysig stämning. Jag tog med mig datorn in till rummet och jag la mig på sängen. Jag hade en härlig känsla, men visste inte vad som var på gång. Jag tittade på en film och sedan ringer Jouni på mobilen.
J: Kan du göra mig en tjänst, kan du gå till balkongen och kasta ner nycklarna?
M: Va?
J: Jag står här nere, jag har inga nycklar och det är skitkallt. Öppna.
M: Va?? Nej, du står inte där. Fan vad du ljuger!
J: Nej, jag ljuger inte, jag står här nere.
M: NEJ! Du gör inte alls det, du bara ljuger. Du kommer inte stå där nere, du ljuger bara!
J: Men gå och kolla, jag står ju här.
- Jag hoppade upp från sängen och kollade ner, där stod mi oso! Jag blev så jävla glad!
M: VA? Va?? Neej! Fan du är där, du är där!
J: Hahaha
Sen när han kom in till hallen så fick jag en skitskön känsla, vi kramade sönder varandra nästan. Jag skuttade av glädje medan jag kramade honom och han hade nog saknat det. Hahaha, sjukt att jag fick en känsla innan.
Nu sitter jag här i vardagsrummet med Jouni. Vi ska snart äta frukost och sedan ska han hjälpa mig ner med crossen!!
Heddååå!
Desperat!
Hellu!
Imorgon måste jag ut, åtminstonde en halvtimma eller så. Jag har varit instäng i tre dagar nu, det finns inte så mycket att göra när Jouni inte är här. Det är ju han som livar upp allt. Brorsan måste hjälpa mig med att ta ner crossen, jag har inte kört på tre dagar! Det är ju min typ av drog, och jag måste göra min grej every day. Jag har börjat göra en del tricks, och jag vill fan förbättra mig. Beteer mig som en gammal kärring, jag tror fan att en kärring runt 70 bast har roligare än vad jag har. Tror faktist det!
Idag var jag på ett helt onödigt möte, jag sa till människan att jag inte ville bli kallad tillbaka eftersom det inte finns så mycket att åtgärda. Så idag var det sista besöket, imorgon måste jag printa ut cv:n som jag sedan ska lämna lite här och där. Man hoppas på att man får napp.
Jag är fortfarande sjuk, och ska återigen besöka läkaren för nu har jag fått en ny symtom. Det måste stoppas innan det blir allt för allvarligt och jag börjar bli orolig.
Mormor ringde mig idag och hade gjort piroger, samtidigt plockade jag upp några saker som tillhör morsan. Jag passade på att överaska mormor, eftersom hon fyller år den 9 oktober och hon har alltid velat ha en sjöhäst (tatuering) på bröstet. Så jag var tvungen att fråga om hon var säker på det, för jag ska ge henne det som present isf. Hon blev så glad och skrek av glädje, hon fick glädjetårar och kramade mig. Haha, jag blev själv lite tårögd. Det var längesen jag såg henne le så pass mycket, och grät av glädje. Jouni fyller år den 8 oktober och jag har bestämt mig vad han ska få, men det ska jag inte avslöja än. Jag kommer ladda upp bilder som jag förmodligen kommer att ta. Om det inte är förbjudet.
Nä, nu ska jag sova. Mår inte så bra just nu, har någon konstig känsla också.
Gnatt!!
Dagen kunde inte bli segare
Jag är fortfarande "förkyld", jag vet inte vad det kan bero på men jag hoppas på att "förkylningen" försvinner snart. Jag gick upp vid halv 7 tillsammans med Jouni, för att lämna honom till Ingelsta centrum. Där mötte han chefen som han ska jobba för, jag trodde att de skulle jobba i Stockholm men de skulle bara till Jönköping för att ta del av arbetet där. Jag var inte alls på humör, jag ville bara sova. Jag sov till klockan 11 och då var det dags för att stiga upp tyckte jag! Ingen skön natt idag heller, Ticco blir så pigg under natten och det spelar ingen roll om han ändå varit vaken under hela dagen. Kovou låg bredvid mig men Ticco ville leka, och fan vad jobbig han blev. Jag var tvungen att kasta ut honom och stänga dörren.
Hela dagen har varit förjävlig. Från frukosten till nu, det blev ingen höjdare. Brända mackor och inga ingredienser till maten. Jag handlade det som fattades men sen när jag kom hem då insåg jag att det fanns en viktig sak som man måste ha. Då fick jag panik och rent ut sagt sket i allt. Tiden gick, jag var hungrig och jag orkade verkligen inte stressa. Så jag åkte till grillen och köpte hamburgartallrik till mig och brorsan. Allt löste sig efter en lång tid.
Jag har suttit framför datan och tv, under hela dagen. Det händer faktist ingenting här, så jag och Jouni har pratat om att flytta tillbaka till Stockholm. Jouni kan få jobb redan från första dagen då vi flyttar dit, och jag har större chans att få jobb där. Tyvärr så finns det inga jobb här! Jag älskar Norrköping och jag skulle vilja bo här resten av mitt liv, men jag måste ha något att göra. Jag måste hålla mig sysselsatt, jag är inte en sådan person som sitter och rullar på tummarna hela dagarna. Bläääää!!
Idag pratade jag med Danne, och vi pratade lite om situationen idag. Jag bara längtar tills jag åker till Stockholm, en hel helg! Bara jag och Danne, komma bort från allt. Det ska bli skönt och kul :D.
Nä, jag hoppas på att jag får hjälp snart med datorn. Ha det bra!
Inte alls bra
Hej
Jag måste tyvärr få ut en tung känsla. Min dröm var att bli polis, men nu finns det ett hinder. Ett stort hinder. Men man ska inte ge upp än. Jag har andra drömmar som kanske kan bli till veklighet om jag har en chans.
Jag var hos doktorn igår, och ska gå tillbaka dit om en vecka. Vi får se hur allting ser ut då. Nu sitter jag hemma tredje dagen och gör absolut ingenting. Mamma ringde mig igår och frågade om jag ville följa med henne till El-giganten för att köpa en mobil till Kevin och sedan äta lunch tillsammans med hela familjen. Låter roligt, men jag hoppas att jag kommer ut från denhär "deprissionen". Klarar inte av och vara hemma en dag till, speciellt inte SJÄLV!
Jag ska nog börja fixa mig snart, heddå.
Efterlängtad dag...Nej.
Hellu!
Jag vet inte om jag har drabbats av någon slags virus men jag hoppas iaf att det inte är svininfluensan som är på gång. Då är det kört, ska nog inte överdriva men risken finns. Imorgon ska jag till läkaren för en undersökning, jag hoppas bara på att jag inte har några allvarliga problem.
Idag stannade jag hemma, för att bli frisk någon gång. Jag passade då på att ringa runt för att åtgärda några ärenden. Jag tog mig äran att storstäda (igen) ville inte att Jouni skulle komma hem trött och hungrig för att sedan städa och laga mat. Stackarn, jag kunde inte vara så elak (A).
Runt 6 tiden gav jag mig ut för att åka en sväng med crossen, det var lite roligt faktist när två killar kom fram till mig och Jouni. Ena killen frågade "Vem är det som kör, är det du? Är det du som kör i skogen och vid Hageby? Du kör suverän, du kör ju skitbra. Det var jag som stog bredvid dig om du kommer ihåg. Fan vad nice 125:a skitsnygg".
Jag blev lite chockad eftersom de inte känner mig och ger mig komplimanger från ingenstans. Haha, man är känd i Chageby.
Jag vill kunna köpa olja och tillbehör till crossen. Men jag måste tyvärr vänta till den 31, då jag får pengar. I need those things, so bad!
Imorgon ska jag stanna hemma, igen. Det kommer inte att hända så mycket imorgon, jag ska somsagt åka till sjukan och sedan det tvätta crossen. Nu ska jag vara lite social, innan Jouni går och lägger sig.
Gnatt!
En riktig degdag
Hej på alla glada!
Det var en slö morgon och vaknade till ordentligt vid 1 tiden. Det har varit en riktig degdag, jag har inte gjort något speciellt idag. Jag och Jouni åkte förbi morföräldrarna för att fika och för att umgås med Kevin. Vi åkte sedan hem, och nu tittar vi på "Giridron gang" något sådant. Snart ska jag gå och lägga mig, jag är så trött.
Imorgon ska jag ut och köra lite cross, har inte gjort det på ett tag eftersom kedjan måste spännas och oljan måste bytas. Men det ska jag fixa imorgon.
Nä nu måste jag verkligen gå och lägga mig! GNATT!
Nervös? Nejdå.
Hellöö!
Dagen började med en seg morgon. Ingenting var som det skulle, allting gick snett och jag blev en aning irriterad. Runt två, halv tre tiden begav jag mig till poliskontoret. Där täffade jag Jenny och hennes praktikant Emma, jag fick ihop alla pusselbitar tillslut. De var jättetrevliga och de gav mig mer förtroende om att allt är möjligt bara om man vill. Så nu känner jag mig mer engagerad. Just nu håller jag på att ta igen två ämnen som inte finns med på mitt betygsdokument, man måste ha historia A och samhällskunskap A om man ska söka in till polishögskolan. Jag tar en sak i taget, sakta men säkert.
Jag mår lite dåligt, jag hostar och har en aning feber. Hoppas inte att det har något med svininfluensan, chansen är större nu när jag studerar och sitter i ett klassrum med 30 personer. Man vet ju aldrig, men chansen finns. Hoppas dock inte på det!
Jag kom hem för 30 min sedan, mamma bjöd mig på fika tillsammans med Kevin och morföräldrarna. Det var mycket trevligt och jag fick en efterlängtad kontakt med min bror. Det var längesen vi kunde småprata och skratta. Därför ska jag besöka honom imorgon också, samtidigt ta med en data del som han länge velat ha. Nu sitter jag här på soffan med lille Ticco bredvid, Kovou ligger på golvet och Jouni kollar på "tyst vittne". Mysig fredag kväll.
Nästa vecka på fredag ska både jag och Jouni åka till STHLM! Längtar! Jag ska äntligen få träffa min girlfriend, och vi ska ha så roligt ute på stan medan Jouni är med Jerry. Det blir en helg med vänner. På söndag åker vi hem till NRKG och fortsätter veckan med praktik samt studier. Jouni åker återigen till STHLM den 27e för att sedan ta båten till estland. Då är man ensam i NRKG i en hel vecka, kul! Not*
Nu ska jag vara social, ha det bäst!
Tragiskt
Iförrgår kunde jag inte sova eftersom Ticco försvann från balkongen (tredje våningen) och jag vägrade somna. Efter en natt med panik, förklaringar och syften så blev jag allt mer besviken på mig själv för att jag inte visste vart han befann sig. Jag somnade tårögd, jag hade grråtit så mycket att jag fick världens huvudvärk och vaknade tidigt. Jag gick upp och som jag trodde så var det ingen dröm, jag ville bara vakna från mardrömmen. Jag gick ut till balkongen och tog en nypa luft. Jouni passade på att fråga grannen om hon visste något om Ticco, men det gjorde hon inte.
Efter 10 min kommer en granne ut och frågar oss om det är vi som saknar en grå kattunge. Då kände jag ett slag mot bröstet och grät av glädje. Jouni sprang ner för att hämta Ticco som fick vara hos grannen. Jag tackade henne så mycket för sin vänlighet och ärlighet. Ticco kom tillslut hem, sen dess har jag insett hur tomt det kan kännas utan den där lille duracellkissen. Vi körde direkt till akuten för att kolla om han hade några inre skador, men han var full frisk. Han fick bara ett sår på övre läppen, då han nuddade marken vid landningen men det var ingen fara. Jag passade på att vaccinera, chipa och försäkra Ticco och allt gick på 1 350:-. Men det är skönt och ha honom tillbaka!
Nu måste jag avsluta för att göra intervju frågor, för vid klockan 2 måste jag kila ner till poliskontoret för en intervju med Jenny.
Ha det bra!
Sjuk stressig dag
Innan jag la mig igår så såg jag att jag inte hade några lektioner idag. Jag tänkte då lägga ner hela dagen bara för att skicka blanketter och ansökningar till alla tänkbara ställen. Sedan bara ringa runt som en dåre, till alla slags myndigheter.
Jag fick tillslut mina pengar, och de fick jag idag! Yes, så det betyder att jag kan åka till Daniella nästa helg om hon har möjligheten och spendera tid med mig. Jag hoppas iaf att hon inte jobbar på fredag kväll.
Ett oväntat samtal kom idag, nämligen från polisen. Jag trodde faktist inte att de skulle höra av sig efter mitt samtal igår. Men det gjorde de, jag ska träffa en polis med namnet Jenny och det sker nu på fredag. Jag ska intervjua henne och få reda på en del svar som saknas. Det är så många frågor som svävar i luften just nu.
Jag skickade tillslut blanketterna till CSN, och lån ska jag INTE TA. Rena rånet i framtiden, det ska inte finnas några lån i mitt liv har jag bestämt. Kanske bra för stunden, men dåligt i längden.
Ingen lektion idag som sagt och jag vaknade ändå ganska tidigt, runt nio tiden. Jag fick ett brev från arbetsförmedlingen om en förfrågan - om jag fortfarande vill söka jobb. Ehm? Ja? Så jag skulle tydligen ringa arbetsförmedlingen för att ge de feedback om mina sökta jobb. Det gjorde jag och det kändes helt onödigt.
Jag tog mig äran att få storstäda, ville för en gång skull storstäda. Sambon hade lektion från 12 till 1, men den var inställd och han förstörde min överaskning. Han får inte veta vad jag hade i kikaren, hähä. Sedan gjorde jag pizza och den blev bra. Helt okej. Efter ett tag så bestämde Jouni för att köra mig till crossbanan, men det såg ut att vara en crossbana för en förening. Nöjer mig med skogen, det duger fint!
Nä nu ska jag avsluta och jag kommer såklart att skriva lite till imorgon. Heddå!
Allt löser sig tillslut
Hej på er glada människor!
Jag kom hem igår efter en seg dag, på golvet låg det en bunt med brev. "Räkningar" tänkte jag, men det var det inte tack och lov. Ett av de breven var från komvux.
Jag sökte till två kurser, samhälle A och historia A. Det var tur att jag kom in på båda kurserna. Nu är det bara två steg från polishögskolan.
Iförrgår satt jag uppe till sent och gjorde ett exemplar av högskoleprovet, det var absolut inte det jag förväntade mig. Det var otroligt onödigt och omänskligt. Jag menar vem överhuvudtaget kommer på sådana saker?! Jag fick inte de poängen jag behövde, jag blev inte så förvånad över det. Jag sökte ändå in så att jag åtminstonde kan göra det riktiga provet, och se om det går bättre.
Idag började jag min första lektion och det var samhälle. Läraren är nog den bästa hittills, han var ju hur schysst som helst. Om 3 månader så är jag klar med båda kurserna, och varje lektion är 1.10min (4 dagar i veckan). Ingenting!
Idag ringde jag till polishuvudkontoret och pratade med en personalansvarig. Jag ska gå på en intervju hos polisen för att få en hel bild av yrket. De var jättetrevliga, jag kan knappt bärga mig! Imorgon ska Jenny från polisen ringa mig för ett samtal.
Hyresbostäder tog tillslut bort spärren så det betyder att jag kan börja söka efter lägenheter nu. Nu står jag på kö för två tvåor som ligger 5-10 min från min och sambos nuvarande bostad. Det var nog dags för de och ta mina önskemål på allvar, det fanns ju en anledning till varför jag ville flytta och det var ju p.g.a en massa problem. Hyresbostäder valde att inte lyssna på mig tills jag skickade in ett personligt brev till de högsta cheferna för botorget och hyresbostäder. Det var då de insåg att menade allvar.
Efter socialens tjänstefel så skickade vi in ett personligt brev till länstyrelsen. Socialen har nu tagit sig i kragen, jag och sambon visar att vi är engagerade för att komma vidare med våra liv. Trots jobbhinder så finns det andra lösningar, men ingen vill ju leva med socbidrag. Jag har hellre ett fastjobb och egen inkomst. Man slipper soc, arbetsförmedlingen, destination arbete, blanketter hit och dit...ork! Det är inte mitt fel att det finns ont om jobb, det är bara konsekvenser för världens beslut.
Jouni har nu lagat bilen, han behövde en ny startmotor. Jag fick tillbaka mina tusen kronor som en person var skyldig mig, och det var enkelt. Vi åkte till skroten och köpte startmotorn för 500, och nu fungerar den hur bra somhelst. Vi betalade av 3 böter som Jouni fick när bilen stod i Svartbäcken (Haninge). Så alla små problem försvann.
Imorgon ska jag ta och ringa soc, för att pressa på de. De utnyttjar min tålamod, jag gör det jag måste göra men de verkar inte ta sitt jobb på allvar. De förstår inte vilka problem de orsakar för mig när det går övertid. Jag ska även skicka in CSN ansökan om studiemedel. Juste, så har jag skola imorn. Det var ett tag man sa så.
Jag och sambon ska till sthlm såfort jag har fått mina pengar och då ska jag ta en helgsemester med min girlfriend. Då ska vi ha det kul!
Älskar dig och du vet inte hur mycket jag saknar dig, du anar inte hur nervös jag är inför dagen då vi möts igen. Vi måste göra en rejäl comeback!
