Kovou

Har denna rubrik för det lockar fler läsare.

Sitter hos mamma och tänkte passa på att skriva några rader, jag har varit lite off när det gäller bloggen då. Men har ingenting att skriva, det mesta man har varit med om är roligare att uppleva än att ta del av det i en text. Det är inte lika roligt!

Jag kan berätta lite om bebisen som har vuxit väldigt mycket under dessa veckor, och nu ser man magen väldigt tydligt. Ärligt talat så ser det så otroligt overkligt ut, jag har alltid haft en platt mage och nu så sticker den ut (hello). Man är inte van av att se mig såhär, och tänk er i sommar då jag kommer att gå runt med en barnvagn eller bära barnet i bärsele. Hahaha, vilken bild men gud vad jag ser fram emot det och jag kommer vara så otroligt stolt över att vara mamma och ha en sån otroligt underbar sambo/pappa till barnet! Jag känner mig så otroligt beredd, en sådan stark känsla. Ja, jag är redo av att ta hela paketet och därmed överaska mig med sidor som jag inte trodde fanns. Många har frågat efter bilder, jag hade tänkt ladda upp några på torsdag.

Jouni har försökt känna bebisens sparkar men har aldrig lyckats, buse! Jag har känt de, och igår gav den lilla plutten en rejäl spark men stackars Jouni hinner aldrig fånga dessa karatesparkar. Men han har 5 månader på sig, och flera sparkar kommer så ingen panik! Mina besvär är borta, illamåendet och så. Nu kan jag äta normalt, och det är nu jag äter dubbelt. Är hungrig hela tiden och måste alltid ha något i handen, tur så talar vi bara om frukt och grönsaker. Jag vet inte och borde inte heller bry mig så mycket om det, men jag får inte i mig onyttiga saker. Jag får så dåligt samvete om jag äter sånt för jag vet att det inte gör någon nytta om jag äter skräpmat. Känner mig inte sugen på godis, chips, cola, pizza, hamburgare osv. Mmmmm äpple, morötter, championer, spenat, isbergsallad! Gud, har blivit en helt annan människa också.

Under nästa vecka så har jag ett par ärenden, jag väntar fortfarande på svar från flera håll men sånt tar ju lite tid. Jag ska ringa runt och kolla vad jag kan göra, för i april händer det grejer. Jag vill inte skryta i förtid, för det som jag vill ska ske kommer kanske inte bli av. Men jag kommer att försöka och det är ju det som räknas i längden. Jag och Jouni fyller 1 år tillsammans i April och då hade jag tänkt mig överaska honom, en resa till finland. Han skulle bli så himla glad då, och jag vill att han ska kunna få träffa sin familj också. De ses ju 1-2 gånger per år ungefär, och jag tycker så synd om honom. Så det vill jag kunna ge honom som present.

"Jag hånglar hela tiden", jag gör ju det...Förlåt!




Mitt allt, mycket finns att säga om denna underbara människa!

Älskar när han kommer fram till mig helt oväntat och ger mig en kram fylld med kärlek och trygghet. När han närmar sig mig och berättar hur mycket han älskar mig. När han finns där när man behöver honom som mest, när han lyssnar, besvarar och kommer ihåg. När han kommer och tar på magen, lutar sig ner och ger bebisen en stor puss. När han kommer och kramar mig medan han håller magen som han samtidigt säger "jag älskar er" och tittar djupt in i mina ögon. När han skojar och drar sina skämt för att få mig att le när jag är nere, när han säger "du är så gullig när du skrattar". När han pratar bebis språk och sniffar på min nacke och säger "åh, men fy på däj bäbi". När han ständigt överaskar mig flera gånger under en enda dag! Är så otroligt glad och överlycklig! <3