Kovou

Ibland älskar jag dig, ibland känner jag mig bra. Men varför är det bara ibland, är det bara för att du gör mig förvirrad? Ibland känner jag mig även väldigt utnyttjad. Du borde inte leka med mig, och det vet du om. För att allt som går upp måste komma ner. Fan, vi brukade bry oss och dela av vår kärlek. Men kärleken som du brukade ge mig existerar inte längre. Det känns som om under en lång period så har jag sovit med ett spöke! Du rör inte mig och jag rör inte dig, vi till och med säger inga ord till varandra. Vi tror aldrig på varandra när vi säger till varandra "jag älskar dig", jag borde inte klaga på det jag borde bara ta det som det kommer och gå vidare för jag vet att vi kommer aldrig att ha det som en gång i tiden. Jag förstår inte varför, men jag ser att dethär håller på att rasa. Jag vet vad jag måste göra, men det betyder inte att jag vill det. Jag älskar dig, men dethär har kommit till sitt slut och jag vet att det är bäst för oss två att gå skilda vägar. Det gör ont att säga det men det kommer från mitt hjärta, det har tagit sin tid och vi har hunnit glida isär. Jag vill verkligen fixa dethär men jag vet att du kommer inte att ändra dig. Jag har någon annan här hos mig men jag vill ha dig, för känslan är inte densamma. Jag kallar honom ditt namn och jag vet inte vart du tog vägen, jag vet att du aldrig kommer att återvända. Jag är så förvirrad för ena sidan av mig säger att jag måste gå vidare och den andra sidan vill bara bryta ihop och gråta. Men du vet att dethär är bäst för oss båda.