Kovou

med bärbar dator, speciellt denhär som jag har nu. Den är liten och praktisk, är nöjd med den. Jag sitter vid köksbordet medan Jouni pillar på sin ipod, kul hur elektronik kan få människor att sluta vara sociala. Nej inte kul alls, jag är emot sånthär men det är ju inte så roligt när killen sitter med sin ipod medan jag stirrar in i väggen i väntan på att han ska vara lite social. Om jag ska vara ärlig så är det nog vårt största problem. Visst vi pratar om allt, men ibland finns det tyvärr inget att prata om och då tar man fram mobilen, sätter på tvn, lyssnar på radion/iipoden etc. Det är synd, ibland känner jag mig ensam även om han är här. Min värsta fiende är Xbox 360! Jag hatar den, jag har alltid hatat den och kommer alltid att hata den för den kan påverka en person så otroligt mycket att det kan förstöra ett helt liv! Åh vad arg jag blir, när Jouni spelar medan jag gör annat så är det okej. MEN när jag är klar och vill ha en tid för OSS så får jag alltid höra "vänta", "snart", "om 45 min", "lite till"! Jag har varit så nära att bara slänga ut den genom fönstret för det påverkar inte förhållandet på ett positivt sätt och det är inte bra när en människa inte kan kontrollera spelandet. Jouni blir skit grinig om jag ställer någon fråga eller försöker starta en konversation medan han spelar, det är som att hela jorden kommer gå under om han förlorar. Som här om dagen då jag försökte prata med honom medan han spelade så fick han damp och sa "mä meli sluta stressa mig, du stressar mig, du vet att jag inte hör vad du säger, jag hör inte vad du säger när du sitter där inne och skriker". Ååååh gud fan vad förbannad jag blev, då var det droppen man ska inte behöva bli så jäkla påverkad! Är så trött på elektronik....vissa saker är bra, andra inte.

Som nu, han ska kolla på tv och jag ska bara stirra upp på taket, skitkul. Varför inte bara göra mig liiite sällskap, tvn kommer finnas där varje dag och det finns inget bra att kolla på.